Close

Så firades julen på Östermalm 1920

Hallwylska palatset i juletid.

Följ med på en stämningsfull tur längs minnenas allé till julen på Östermalm för 100 år sedan.

Tänk dig hundra år tillbaka i tiden och se ett vintervitt Östermalm framför dig. Det lackar mot julen 1919 och i våningarna sliter köksor och pigor med julstädning och förberedelser – hela grisar tas tillvara, blir skinka, pastejer, sylta och blodpudding och huvudet, en så kallad julhös, sparas till dekoration. Vi ser gärna Fanny och Alexanders extra allt-jul framför oss – förhoppningsvis minus hjärtattacker, otrohet och barnmisshandel.

Familjen Hallwyl, som bodde i palatset på Hamngatan, dokumenterade sina vanor som inga andra mellan 1898 och1930. I deras arkiv kan man läsa om hur julfirandet gick till i det Hallwylska hemmet år 1920, enligt sekelskifte.se.

Granen inhandlades på Norrmalmstorg. Foto: Hallwylska museet.

Juldekorationer
Hemmet städades noggrant före jul, men Hallwylska smyckades sparsamt. Kanske eftersom den fantastiska interiören var så pass överdådig året om, men utbudet av dekorationer var inte heller särskilt stort.  Julgranen var viktig och hade en central plats i matsalen. Man dukade med julduk och julkandelaber men utöver det var juldekorationerna få och de som fanns var tämligen enkla.
Adventsljusstaken med fyra ljus nämns första gången 1896 av pastor, senare ärkebiskop, Nathan Söderblom, och den första elektriska ljusstaken uppfanns 1934 av göteborgaren Oscar Andersson. Adventsstjärnor hängde i många fönster på Östermalm, populära som de blivit sedan de uppfunnits i Tyskland på 1880-talet.

Julkalendern
Adventskalender då? Också den kommer från Tyskland, som många av våra jultraditioner. I slutet av 1800-talet var det en liten pojke som ständigt frågade sin mamma hur långt det var kvar till julafton. Hon la ut 24 kakor på ett papper och numrerade dem 1–24. Pojken fick äta en kaka varje dag och kunde själv räkna ut hur långt det var till julafton. 
Pojken, som hette Gerhard Lang, kom som vuxen affärsman att tänka på kakorna och tillverkade 1920 den första julkalendern. Men det dröjde till 1932 innan kalendern kom till Sverige, när Scouterna började sälja den.

Foto: Hallwylska museet.

Granen
Granen hemma hos Hallwyls var klädd med brinnande ljus, stjärna i toppen och med julänglar, julgranskonfekt från Oscar Bergs Konditori, glitter, julklockor, färgade kulor, trumpeter och fåglar.
Det var också mycket skrock och strikta ritualer kopplade till granen och dess ljus. Granen inhandlades på Norrmalmstorg, budet fick 5 kr och granen skulle bäras in med toppen först. Och tvärt om, med stammen först, när granen bars ut den 2 januari. Två och två skulle ljusen sitta, tändas och släckas. 13 ljus fick aldrig brinna samtidigt i granen.

Tjänstefolket
I dansen på Hallwylska, som ägde rum i hela paradvåningen, deltog både herrskap och tjänare. På piano spelades ”Nu är det jul igen” eller ”Höga berg och djupa dalar”. Tjänstefolket tackades för året med julgåvor: Oscar Bergs konfekt och en 100 kr-sedel var. Det var en generös julbonus motsvarande fyra månadslöner. Männen fick också en flaska punsch och kvinnorna något prydnadsföremål.

Julmaten
Under julsupén satt män och kvinnor åtskilda, vid olika bord. Skinka, lutfisk, smör, bröd, gröt och den speciella smörtårtan (en mördegskaka fylld med bland annat äppelmos och sötmandel). Istället för mandel hade familjen Hallwyl en vit liten porslinsdocka i gröten.
Många delar av julbordet är desamma som idag, men visste ni att köttbullar blev vedertagen julmat så sent som på 1970-talet?

Jultomten
Många borgerliga hem fick besök av tomten på julafton 1919, en hybrid av Jenny Nyströms lilla tomte från 1800-talet och den moderna amerikanska som var större och tjockare. Men hemma hos Hallwyls var det pappa som delade ut julklapparna – utan förklädnad.

Close