STADSLIV

Östermalms egen stjärna

Foto: Bertil Ericson

Vid det som i folkmun kallades för ”yttersta mörkret” föddes Stockholms pampigaste stjärnplats – Karlaplan.

Inspirerad av Paris stora omdanare, Georges-Eugène Hausmann – som ligger bakom den franska huvudstadens storslagna boulevarder, pampiga fasader och rutnätsstruktur – hade stadsplaneraren, juristen och politikern Albert Lindhagen stora planer för Stockholm.

Visionen var att förvandla Stockholm från en obetydlig småstad till en riktig storstad av europeiskt snitt. 1866 lade han fram en ytterst ambitiös stadsplan till gatureglering i Stockholm, ett förslag som med tiden kom att bli känt som Lindhagenplanen. Protester, revideringar och politiska motsättningar gjorde dock att merparten av den ambitiösa Lindhagenplanen aldrig kom att genomföras. Men det finns lysande undantag, såsom Karlaplan.

Lindhagen inspirerades av platser som Place de l’Étoile i Paris och ville att Karlaplan skulle utformas som en så kallad stjärnplats, med utstrålande alléer. 1896 började Karlaplan anläggas, men platsen hade långt innan dess varit en viktig del av Stockholm. 1622 beslutades att tull skulle betalas för varor som infördes i svenska städer, för att få in mer pengar till krigen som Sverige var inblandat i. I takt med att Stockholm växte flyttades tullar och staket allt längre ut. På 1670-talet gjordes en slutlig utvidgning mot norr och nordost med de tre tullplatserna Norrtull, Roslagstull och Ladugårdslandstull. Den sistnämnda låg på platsen som vi idag kallar Karlaplan.

I nästan 200 år var Karlaplan Stockholms sista utpost åt nordost, där vägens ände i folkmun kallades för ”yttersta mörkret”, helt enkelt för att det inte fanns någon bebyggelse. Men i slutet av 1800- talet började det hända saker. Ladugårdslandet bytte namn till Östermalm. Vid den tiden hade stadsdelen kommit ganska långt i sin förvandling från fattig utkantsmark till ståndsmässig stadsmiljö. 1885 fick också Karlaplan och Karlavägen sina nuvarande namn, i samband med stadens stora namnrevision. En av tankarna med revisionen var att lyfta fram fosterländska och historiska namn för att hedra svenska konungar som Karl X Gustav och Karl XII. År 1886 planterades de första träden på Karlaplan. Knappt två decennier senare fick en del av lindarna bytas ut på grund av en gasläcka. Några år senare kompletterades planteringen med bland annat kastanjer och popplar. Under första världskrigets nödår uppläts gräsmattan för grönsaksodling.

Karlaplans södra del bebyggdes på 1890-talet med konkava hus efter den cirkelrunda planen medan husen på den norra sidan uppfördes efter en stadsplan från 1911. Parkavdelningens ursprungliga förslag med gångvägar och rabatter i traditionell stil bearbetades i slutet av 1920-talet av arkitekt Ragnar Hjorth. Hans förslag med en stor cirkulär bassäng och en fontän godkändes av stadens skönhetsråd och gatunämnden, och 1930 började den 1 100 kvadratmeter stora fontänbassängen anläggas.

I många år förblev dock den triangelformade tomten mellan Karlaplan och Valhallavägen, av många kallad Gropen, kvar som en kåkstad: med skjul, bensinstation, bilhandel, garage och liknande. Men 1968 tog Stockholms stad över marken och inledde arbetet med vad som skulle göra Karlaplan komplett. 1973 stod Fältöversten klar, och Karlaplan hade funnit sin nuvarande form. Och det blev som Albert Lindhagen drömt om: Stockholms pampigaste stjärnplats

SE ALLA ARTIKLAR